Dag 38.

Jag har inte skrivit på länge ser jag. Mest för att jag inte haft lust. Och det har ju inte hänt så mycket heller sen sist. Jag kör på, äter min diet och tränar mycket. Jag har fuskat vid ett par tillfällen. Jag var på en dejt som var supertrevlig. Vi satt i timmar o babblade och drack... öl. Jepp, efter 5 veckor fallerade jag och drack några goda öl. Sen har jag varit väldigt hungrig. Tyvärr har det fått mig att äta popcorn. Det kunde ha varit en ok synd om det inte hade varit för en sak: jag åt micropopcorn. För sent upptäckte jag att de innehåller skitmycket kalorier. Tack och lov går jag ner ändå sakta men säkert. Inget dramatiskt, men ändå åt rätt håll. Jag har kört träning på jobbet 4 dar i veckan och en helgdag på itrim. Jag tänker öka på med två träningstillfällen på Itrim. Vill träna bort det lösa där kärlekshandtagen sitter. Jag har kört väldigt mycket spinning de senaste åren och liksom "glömt" att träna överkroppen så nu måste jag ta itu med det. Jag kör väldigt mycket armhävningar och ryggövningar under veckorna. Det är Plankan minst 4 ggr i veckan ;) 

Jag fick hem en tidning GI & Hälsa. En artikel i den handlade om högkänsliga personer. Jag själv har alltid känt så; att jag är väldigt känslig jämfört med andra och när jag läste artikeln och gjorde deras test (som inte alls är så tillförlitligt att man ska basera sitt liv på det, men ändå) kändes det som en bekräftelse att jag är HSP - Highly Sensitive Person. Testet bestod av 23 påståenden och ju fler man svarade ja på, desto mer sannolikt att man är en HSP. Jag svarade ja på 15 av dom utan att tveka. Det finns några fler påståenden som är mer ja än nej. Iaf, för att komma till saken; ett av påståendena var ganska intressant: "Jag reagerar starkt på hungerkänslor - de påverkar mitt humör och min koncentrationsförmåga". JAAAAAAAA! Aldrig har jag väl varit så nedstämd som de senaste 36 dagarna. Hungern gör mig deppig och ledsen. Jag tycker det är skitjobbigt att inte få äta mig mätt. Så hör jag andra i min omgivning och ingen tycker som jag: "nä, det är inga problem, det går så lätt. Jag är inte hungrig". Ingen förstår mig och ingen bryr sig heller iofs. Jag började undra vad det är för fel på mig som gnäller över hungern och lider av den, drar mig undan, isolerar mig, är ledsen och trist. Och så kanske det beror på att jag är en sån person som reagerar starkt på olika känslor. Tänk vad folk kan få en att tvivla på sig själv och må dåligt. "Om du inte tycker och är som jag så är du skit".

Artikeln fortsätter med 10 tips som gör livet lättare för oss HSP:are: Acceptera, Våga känna, Få distans, Behåll känslan för dig själv, Hitta likasinnade, Var lagom social, Skaffa ett filter, Våga vägra roller, Gör nåt riktigt meningsfullt och Njut. Skitbra råd! Gi & Hälsa nr 10 2012 om nån undrar var man kan läsa om detta. Jag tänker forska vidare i ämnet för det är FETT intressant ;)  

Nu ska jag kolla på TV. Partaj på femman har premiär. Det är Sveriges roligaste program. Mer humor till folket. Tjäna!