Blir sjuk av att bli sund.

Äntligen börjar det bli väl känt att man kan bli sjuk när man slutar röka. Under alla år har man bara fått höra om alla fördelar med att sluta röka; hur smak- och luktsinnet kommer tillbaka, att man lever längre, mår bättre och på alla sätt blir en sund friskus, halleluja. När jag slutade röka förra gången (och höll upp ett år) blev jag efter 3 månader väldigt deprimerad. Oförklarligt ledsen. Jag förstod nånstans att det kunde kanske ha med nikotinstoppet att göra men det var svårt att hitta belägg för det. Till slut fann jag en sida på nätet som tog upp den mörka sidan av att sluta bolma. Visst kunde man bli deppig! Det var en oerhörd tröst att läsa detta, att få en naturlig förklaring till varför gnistan mattats av helt plötsligt. Jag tror att det vände i samma ögonblick som jag förstod att det inte var nån fara, att det var helt normalt.  

Depressionen kom som ett brev på posten även denna gång. Det händer nånting efter drygt 3 månader som ickerökare. Glädjen liksom försvinner ett tag, lite omärkligt. Det är hemskt sorgligt att man ska känna så. Jag visste ju ändå att det skulle bli bättre så jag har härdat ut. Det jag inte visste var att jag skulle få så mycket fysiska problem. Alltid hostig, snuvig, krasslig, lättsmittad, känslig, trött, ledsen, deppig. Det är ingen måtta på eländet. Som rökare var jag frisk och aktiv, något smalare och gladare. Som ickerökare känns livet pest. Det störda är att det är nästan tabu att tala om denna bistra sanning. Det är bullshit att det är så bra att sluta röka. Det finns ju inga fördelar! Har man blossat nästan ett paket om dan i 30 år så dröjer det ett år innan kroppen börjar pigga på sig och må bra. Under detta år krävs en enorm viljestyrka och en enorm beslutsamhet att inte åka dit igen. Det är så kämpigt att bli krassligare än man nånsin varit, att bli fetare, äckligare, tråkigare och tröttare. Alla sa att man ska bli finare och sundare. Vilken bluff! Men, det går att härda ut om man vet om detta. Att man måste ge sin kropp ett år att återställa sig. Att det inte är konstigt att man blir hostig då flimmerhåren i lungorna äntligen får resa sig upp. Att man blir sjuk av tungmetallerna som letar sig ut genom varenda por. Det är avgiftning helt enkelt. Och äntligen vet läkarna detta och pratar om det. Dom frågar på hälsokontrollen: "Röker du?" "Nä, jag har slutat för snart 10 månader sen." "Aha... det kan bidra till att du inte mår så bra nu" "Fortfarande? Det är ju länge sen jag slutade." "Ja, det är nu din kropp börjar återställa sig. Det är mycket påfrestande för kroppen." 

Its make a sense. Mina råd är:

• ge inte upp, ta inte en endaste cigg! Vägra börja om att sluta, fy bubblan
• ge din kropp ett år att pigga på sig
• gör en hälsokontroll så du vet hur du mår
• om du är mycket ledsen, prata med din doktor
• lyssna på din kropp, du vet bäst hur du mår
• beröm dig själv för varje rökfri dag
• belöna dig själv. Om 98 dar får jag min belöning.... en resa till solen!